Uppsatsens avsikt är att göra en värdegrundsanalys av tre skönlitterära verk som återfinns på högstadiet i klassrumsuppsättning. De verk som jag har läst är Ondskan av Jan Guillou, Ida slash Sandor av Sara Kadefors och Flugornas herre av William Golding. Utifrån ett värdegrundsperspektiv med utgångspunkt i Lgr 11 ska jag se hur begreppen demokrati, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta synliggörs i verken. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och metoden som använts är kvalitativ textanalys. Till uppsatsens bakgrund har lämplig forskning om begreppet värdegrund tillfogats samt hur denna kan tydliggöras i skolan.

I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras.

Romanen Oblomov (1859) av Ivan Gontjarov handlar om den lättjefulle adelsmannen Oblomovs liv. Boken har varit föremål för utbredd forskning tidigare men någon undersökning som lagt fokus på Oblomovs betjänt Sachar mot bakgrund av den slöa livsstil som boken skildrar har inte gått att finna. Syftet med denna uppsats är därför att genom noggrann läsning av framförallt de episoder där Sachar är närvarande lära känna hans karaktär och funktion i boken och på så vis fylla ett litet tomrum i forskningen om Oblomov.Bortsett från deras olika befattningar är Sachar i stora drag mycket lik sin herre Oblomov och hans bifigur fungerar som någon som belyser huvudkaraktärens egenskaper. Samtidigt förstärker Sachars gestalt både närvaron av slöhet i boken och budskapet om en lättjefull livsstil som något negativt..

This masters thesis consists of a translation of acts I-IV from Dion Boucicault?s play London Assurance, a theoretical comment on the translation and a comparative study of asides. It is divided into four parts: an introduction, presenting the work and my translation strategy, as well as a short stylistic analysis; source text and translation; a theoretical comment, mainly based on theories from the field of Translation Studies, but also theories on lingustics and literature; and a comparative study of the use of asides as a theatrical convention in English and Swedish drama.The main focus of my translation strategy is to keep or adapt features that give the audience a sense of the cultural context where the play takes place, as well as the time ? fashionable society in early Victorian England, while providing a text that is performable and speakable for the actors, and which preserves the humor present in the source text. .

My purpose in this essay has been to gain an understanding of why we treat children differently and analyse the underlying causes. The method of choice was to reflect on some significant events that occurred at my preschool and to use relevant literature as a basis for analysing these events. Society is constantly changing and my focus has been on what happens to the children at preschool if we are not sensitive to this development. There is a need to highlight the underlying social and human values, in order to ensure that children are treated on equal terms. As educators we need to understand the impact of our lack of legal knowledge for children in the development of their understanding of their rights and obligations in a democratic society.

Uppsatsen behandlar Libyens utrikespolitiska förändring under landets auktoritära ledare Muammar Khaddafi. Denne herre har varit ständigt kontroversiell under sina 35 år vid makten, inte minst under det senaste decenniet då han gjort en helomvändning och börjat närma sig sin tidigare ärkefiende USA samt även EU. Denna utrikespolitiska förändring har lett till att Khaddafis Libyen har gett upp sitt massförstörelsevapenprogram. Uppsatsen har syftet att använda Jakob Gustavssons teorimodell för utrikespolitisk förändring för att förklara varför Libyen förändrat sin utrikespolitik. Undersökningen blir även en prövning av Gustavssons modell eftersom våra fall radikalt skiljer sig åt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka som använder spelapplikationen Turf i sin smart phone, hur de använder applikationen, samt om den kan stimulera till fysisk aktivitet bland användarna. Turf är ett spel där det gäller att erövra virtuella utomhuszoner med hjälp av telefonens GPSoch som kan ses som en blandning av orientering och ?herre på täppan? i digital form. En kvantitativ metod användes för att få svar på frågeställningarna och en e-postenkät skapades och användes i datainsamlingen. Resultatet från de 49 undersökta Turfanvändarna visade att de återfanns i ett brett ålderspann.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Det går inte att säga hur länge pilgrimsvandringar har funnits. Man vet i alla fall att det under de senaste 2000 åren gjorts pilgrimsfärder för att komma i kontakt med en helighet och för att visa tacksamhet till gud. De senaste decennierna har intresset för pilgrimsfärder ökat vilket inneburit att både forskare och författare har skrivit mycket om dessa resor. I denna studie har jag genom en kvalitativ metastudie undersökt pilgrimsfärden som begrepp samt dess funktioner. Jag har även använt mig av tre populärkulturella verk för att se hur man kan använda fiktion som läromedel. Det jag kommit fram till är att pilgrimsfärden är vitt och brett begrepp med många olika definitioner. De flesta anser att pilgrimsfärden är en religiös resa men samtidigt finns det många exempel på pilgrimer som har syftet är att få en ökad självkännedom och gå igenom en inre resa, alltså finns det dubbla betydelser.

Ledarskapet ses av många människor som att vara ?ensam herre på täppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgångsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder så länga resultaten är goda, målen är uppnådda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag ställer höga krav på individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del på vilka egenskaper en ledare bör ha och blir därmed mycket individbetonad. Dessa motsägelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i värsta fall utbrändhet och spruckna förhållanden.

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.